epilog, som retorisk och litterär term avrundningen av ett anförande eller ett diktverk, ofta som sammanfattning med en sensmoral.

epilog [-lå´g] subst. ~en ~er ORDLED: epi-log-en

Utvandrarna, första delen i en romansvit i fyra delar av Vilhelm Moberg om den svenska utvandringen till USA.

Tegnér, Esaias, född 13 november 1782, död 2 november 1846, skald, lärd, prästman, ledamot av Svenska Akademien från 1819; jämför släktartikel Tegnér.

Larsson, Lars-Erik, född 15 maj 1908, död 27 december 1986, tonsättare.

Job, huvudpersonen i Jobs bok i Gamla Testamentet.

Guðrúnarhvöt , (’Gudruns eggelse’), dikt i den poetiska Eddans hjältediktning.

Canterburysägner, Canterbury Tales , den engelske författaren Geoffrey Chaucers mest berömda verk, från 1387 och framåt.

prolog, inledningen av ett anförande eller ett konstnärligt verk, på vers, prosa eller i bilder.

Hoffmanns äventyr, franska Les Contes d’Hoffmann, opera i prolog, tre akter och epilog av Jacques Offenbach med text av Jules Barbier ( 1822–1901) och Michel Carré ( 1819–72) efter de tre novellerna ”Der Sandmann”, ”Geschichte vom verlorenen Spiegelbild” och ”Rat Krespel” av E.T.A. Hoffmann.