erfara [e`r- el. ä`r-] verb erfor erfarit, pres. erfar ORDLED: er-far-it SUBST.: erfarande

Pragvåren, perioden av reformkommunism i Tjeckoslovakien våren och sommaren 1968.

England, formellt ett kungadöme men egentligen ett delområde i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland), det vill säga (med gängse språkbruk) Storbritannien.

atman, ātman, i indisk filosofisk litteratur från och med upanishaderna en term för en evig innersta essens i såväl människan som andra levande varelser.

intuitionism, åskådning som framhäver intuitionens roll inom något visst område; se intuition.

Engelbrektsupproret, Engelbrektsfejden, det uppror under Engelbrekt Engelbrektssons ledning som bröt ut i juni 1434 mot unionskungen Erik av Pommern.

passiv, passivum, grammatisk term för satser och verb som systematiskt skiljer sig till form och betydelse från aktiva satser och verb; jämför diates.

Teiresias (grekiska Teiresias, latin Tiresias), i grekisk myt en blind siare från Thebe, nyckelfigur i Sofokles ”Kung Oidipus” och även förekommande i bl.a. ”Odysséen” och Euripides ”Backanterna”.

prekognition, utomsinnlig förmåga att få kännedom om framtida händelser.

Nordirland, delområde i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland); 13 575 km², 1,9 miljoner invånare (2022).