erfordra [e`r- el. ä`r-] verb ~de ~t ORDLED: er-fordr-ar SUBST.: erfordrande

statschef, statsöverhuvud, högste företrädaren för en stat, oftast kallad president i en republik, kung eller drottning i en monarki.

apartheid, det samhällssystem och regelverk som fram till 1990-talets början behärskade Sydafrika.

specifik värmekapacitet, c , den värmemängd som erfordras för att höja temperaturen hos 1 kg av ett ämne en grad; SI-enhet J/kgK (joule per kilogram och kelvin).

kollektivavtal, enligt medbestämmandelagen (MBL) ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

luftmotstånd, kraft riktad mot färdriktningen för exempelvis ett fordon.

koordinater, tal som anger läget för punkter i planet eller det tredimensionella rummet (allmänt i det n-dimensionella rummet) i förhållande till ett koordinatsystem.

Downs syndrom, DS, utvecklingsstörning orsakad av kromosomrubbning.

konselj, regeringssammanträde med statschefen.

hovrätt, domstol som i andra instans överprövar avgöranden som överklagats från tingsrätt.