1. figur

    figur, i klassisk stil- och retoriklära term för skilda grepp i syfte att öka talets eller textens verkan: anafor, hyperbol, litotes m.fl.

  2. retorisk figur

    retorisk figur, figur inom litteraturen, annat ord för stilfigur.

  3. figurin

    figurin, liten människo- eller djurfigur.

  4. figurdikt

    figurdikt (latin carmen figuratum, engelska pattern poem), dikt vars typografiska utformning avbildar ett föremål.

  5. figur

    figur, musikterm, se figuration.

  6. figura

    figura (lat.; se vidare figur), ett i litterär tolkningstradition viktigt ord med rötter i kyrkofädernas bibeltolkning.

  7. figurspel

    figurspel, sällskapsspel som spelas med miniatyrfigurer.

  8. figurant

    figurant och figurantska, förr kårdansare i ett klassiskt balettkompani.

  9. figur

    figu´r subst. ~en ~er ORDLED: fig-ur-en
    Svensk ordbok

  10. figur–grund

    figur–grund, synsinnets grundläggande indelning av synfältet i figurer (föremål) vilka uppfattas som skilda från sin bakgrund.