fogde var en högt uppsatt person som var anställd av kungen.

fogde, ladufogde, förvaltare eller inspektor på en större lantgård, främst i södra Sverige.

fogde [fog`- äv. fo`g-] subst. ~n fogdar ORDLED: fogd-en

Gustav Vasa (egentligen Gustav I), född troligen 12 maj 1496, död 29 september 1560, svensk kung 1523–60, son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Ekaätten).

Dacke, Nils, död 1543, småländsk bonde, ledare för det stora upproret mot Gustav Vasa 1542–43.

häxprocesser, processer mot personer som ansågs bedriva trolldom.

Kalmarunionen, den nordiska trestatsunion som etablerades 1389, fick en formell fullbordan genom unionsmötet i Kalmar 1397 och med vissa avbrott bestod till Gustav Vasas val till svensk kung 1523.

Dackefejden, ett efter ledaren Nils Dacke vanligt namn på det stora småländska upproret 1542–43.

agrarsamhälle, sammanfattande benämning på en statlig eller regional enhet vars näringsliv domineras av jordbruk med binäringar.

Engelbrektsupproret, Engelbrektsfejden, det uppror under Engelbrekt Engelbrektssons ledning som bröt ut i juni 1434 mot unionskungen Erik av Pommern.