förkas´ta verb ~de ~t ORDLED: för-kast-ar SUBST.: förkastande; förkastelse

teodicéproblemet, term införd av Leibniz för problemet om det ondas existens i en värld som antas vara skapad av en Gud som är både god, allvetande och allsmäktig.

humanism, som historisk företeelse – vanligen i bestämd form, humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.

Strindberg, Johan August, född 22 januari 1849, död 14 maj 1912, författare och konstnär.

Einstein, Albert, född 14 mars 1879, död 18 april 1955, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker, förgrundsgestalt inom 1900-talets fysik.

ateism, åsikten att det inte finns någon gud.

Osloprocessen, fredsprocess mellan Israel och Palestina.

Malcolm X, ursprungligen Malcolm Little, 1925–65, amerikansk svart nationalist och muslim.

Brezjnevdoktrinen, sovjetisk utrikespolitisk doktrin enligt vilken socialistiska länders suveränitet var begränsad och militär intervention i sådana länder berättigad.

Palestinakriget, den väpnade konflikten 1948–49 mellan Israel och dess grannländer; jämför Israel–Palestina-frågan.