gestalt, levande kropp, t.ex. i bildframställning; även enhetlig, sammanhållen form oavsett vad den föreställer eller vilken identitet den har, jämför gestaltpsykologi.

gestaltlagar, principer för hur vår varseblivning organiserar delar till helheter; se gestaltpsykologi.

gestaltpsykologi, riktning inom psykologin, grundad i början av 1900-talet av Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka.

gestaltning är när man ger form åt något, till exempel en idé eller en figur i en bok.

gestaltterapi, psykoterapeutisk skola som tar sin teoretiska utgångspunkt i existentialistisk psykologi och i gestaltpsykologi.

gestal´t subst. ~en ~er ORDLED: ge-stalt-en

konstnärlig gestaltning, konstnärlig utsmyckning, offentlig konst som vanligen ingår i planeringen och byggandet av offentliga miljöer, till exempel ett platsspecifikt verk som utgör en del av en byggnad eller i en landskapsutformning.

Ganesha, Ganesa (sanskrit Ganēsa eller Ganapati), hinduisk elefanthövdad gud, med betydelse framför allt i folklig religionsutövning.

Kafka, Franz, född 3 juli 1883, död 3 juni 1924, tjeckisk (tyskspråkig) judisk författare, jur. dr 1906, tjänsteman vid Arbetarolycksfallsförsäkringsanstalten i Prag 1908–22.

Vishnu, Viṣṇu, indisk gud.