grun`dsats subst. ~en ~er ORDLED: grund--sats-en

Wienkongressen, internationell konferens i Wien från september 1814 till juni 1815 med syfte att nyordna Europa efter Napoleontidens omvälvningar.

objektivitetsprincipen, för domstolar och offentlig förvaltning gällande och i grundlagen (regeringsformen) inskriven grundsats som innebär ett krav på att domstolarna och myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och vara sakliga och opartiska.

axiom, i dagligt tal beteckning för ett självklart sant påstående.

allting flyter, naturfilosofisk grundsats som brukar tillskrivas Herakleitos, se panta rhei.

princip, inom filosofin begrepp som används bl.a. i metafysiken i betydelsen grund, yttersta grundsats eller förutsättning för någots existens; i etiken i betydelsen maxim, handlingsregel eller förutsättning för handlande eller viljande.

ekvivalensprincipen, inom juridiken en straffrättslig grundsats som innebär att lika fall ska behandlas lika.

talionsprincipen, juridisk grundsats enligt vilken en brottsling ska tillfogas lika stor skada som den han själv åstadkommit genom sitt brott.

stare decisis, grundsats i engelsk rätt och i de från engelsk rätt härstammande rättssystemen (inklusive USA:s) enligt vilken de högre domstolarnas prejudikat ska följas om samma rättsliga frågeställning aktualiseras i ett senare mål.

dogm, med grundbetydelsen ’något som framstår som rätt och riktigt’, lärosats som fastslagits på ett förpliktande sätt.