1. grunna

    grunn`a verb ~de ~t ORDLED: grunn-ar SUBST.: grunnande
    Svensk ordbok

  2. Grunnan

    Grunnan, Marviksgrunnan, fiskeläge och kapell på södra Ulvön, Nätra församling, Örnsköldsviks kommun (Västernorrlands län), Ångermanland.

  3. norska

    norska, nationalspråk i Norge och modersmål för de flesta norska medborgare (4,6 miljoner, 2022).

  4. bekännelse

    bekännelse, trosbekännelse, en formelartad sammanfattning av det avgörande och omistliga i en religion.

  5. Norge

    Norge, stat i Nordeuropa.

  6. utgrunda

    u`tgrunda verb ~de ~t ORDLED: ut--grund-ar SUBST.: utgrundande, utgrundning
    Svensk ordbok

  7. begrunda

    begrun´da verb ~de ~t ORDLED: be-grund-ar SUBST.: begrundande, begrundning; begrundan
    Svensk ordbok

  8. grubbla

    grubb`la verb ~de ~t ORDLED: grubbl-ar SUBST.: grubblande; grubbel
    Svensk ordbok

  9. grund

    3grund subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: grund-et
    Svensk ordbok