he`dra verb ~de ~t ORDLED: hedr-ar SUBST.: hedrande; heder

samer, etnisk och språklig minoritet i Nordskandinavien och på Kolahalvön.

förintelsen (engelska holocaust, hebreiska shoa), benämning på nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.

Hiroshima, hamn- och industristad i Japan vid Inlandshavet på ön Honshus sydvästra kust, 1,2 miljoner invånare (2014).

he`drande adj., ingen böjning ORDLED: hedr-ande

Hedren, Nathalie (Tippi), född 1935, amerikansk fotomodell och skådespelerska.

dekalogen, de tio budorden eller tio Guds bud, en samling av tio korta religiösa och etiska regler som Israels Gud, Jahve, enligt den bibliska traditionen gav Mose på Sinai; de hade skrivits på två stentavlor för att ligga till grund för förbundet mellan Jahve och Israel.

Jenner, Edward, 1749–1823, brittisk läkare, smittkoppsvaccinets upptäckare.

Martin Luther King var en amerikansk präst som på 1950- och 1960-talen blev en ledande förkämpe för de svartas rättigheter i USA.

Augustus, född 23 september 63 f.Kr., död 19 augusti 14 e.Kr., romersk statsman, den man vars namn och regering skapade och gav innehåll åt ordet och begreppet kejsare.