hinder, i militära sammanhang naturliga terränghinder eller anordningar vilka avser att hindra eller försvåra en motståndares rörelsefrihet.

hinderlöpning, gren i friidrott som oftast löps över distansen 3 000 m (både herrar och damer).

hinderslöshet, att en myndighet efter prövning har konstaterat att en person eller en viss åtgärd inte möter något hinder enligt en speciell lag eller annan författning.

hindersprövning, klarläggande om det finns hinder mot att två personer ingår äktenskap, t.ex. att någon av parterna redan är gift.

Hindersöfjärden, fjärd i södra Norrbotten; för belägenhet se landskapskarta Norrbotten.

Hindersmäss, Hindersmässan, Henriksdagen (Henrik den heliges dödsdag), 19 januari, samt den marknad som årligen, i senare tid omkring 26 januari, sedan medeltiden hållits i Örebro.

hindersimning, gren i flygmilitär femkamp, militär femkamp och marin femkamp.

hinderdon, medel som anbringas på betesdjurs kropp för att hindra djuren från att springa bort och/eller från att ta sig över gärdesgårdarna.

hin´der subst. hindret, plur. ~, best. plur. hindren el. ~na ORDLED: hindr-et

Hinders, Björn, signaturen Hin, 1928–2000, tecknare.