-
huggare
huggare, ett kort sabelliknande blankvapen som under 1700-talet kom att ersätta värjan. -
huggare
huggare, skogsarbetare som fäller och upparbetar träd. -
hugga
hugg`a verb högg huggit huggen huggna, pres. hugger ORDLED: hugg-er SUBST.: huggande, huggning; hugg (till 1,2 och 4)Svensk ordbok -
Hannibal
Hannibal, född 247 eller 246 f.Kr., död 183 f.Kr., karthagisk fältherre, son till Hamilkar Barkas. -
erosion
erosion kallas den påverkan som yttre krafter utövar på landytan.
-
hugga i
hugga i´ verb högg huggit, pres. hugger ORDLED: hugg-erSvensk ordbok -
hugga in
hugga in´ verb högg huggit, pres. hugger ORDLED: hugg-erSvensk ordbok -
hugga till
hugga till´ verb högg huggit, pres. hugger ORDLED: hugg-erSvensk ordbok -
hugga för sig
hugga fö´r sig verb högg huggit, pres. hugger ORDLED: hugg-erSvensk ordbok -
huggare
hugg`are subst. ~n äv. huggarn, plur. ~, best. plur. huggarna ORDLED: hugg-ar-enSvensk ordbok