imitation, härmning, efterliknande; term inom pedagogik och psykologi.

imitation, härmning, efterliknande; inom musiken polyfon satsteknik som innebär att en första stämma introducerar en tematisk idé som blir styrande för de övriga stämmornas successiva insatser.

imitation [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: im-it-at-ion-en

De imitatione Christi, anonym uppbyggelseskrift från 1400-talet, troligen redigerad av Thomas a Kempis och möjligen också författad av honom.

social inlärning, inlärning av sociala beteenden.

socialisation, inom sociologin förmedling och inlärning av färdigheter som medför att individen formas till en personlighet.

kärlek beskrivs av de flesta människor som en varm och intensiv känsla av ömhet, omtänksamhet och känslomässig närhet som kan, men inte behöver, vara förknippad med sexuell åtrå.

humanism, som historisk företeelse – vanligen i bestämd form, humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.

empati, förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor.

modellinlärning, observationsinlärning, inlärning genom observation av andras beteenden.