in`fria verb ~de ~t ORDLED: in--fri-ar SUBST.: infriande

bristande förutsättningar, inom avtalsrätten förhållande som föreligger när någon vid ingående av avtal utgår från vissa förutsättningar som senare inte infrias.

Peirce, Charles Sanders, född 10 september 1839, död 19 april 1914, amerikansk filosof, grundare av pragmatismen.

borgen, kaution, ett åtagande som innebär att en eller flera personer, borgensmän, övertar ansvaret att betala en skuld som kredittagaren, gäldenären, inte kan infria.

Rohani, Hassan, född 12 november 1948, iransk politiker, president 2013–21.

Svenska supercupen, årlig fotbollstävling mellan vinnaren av allsvenskan och Svenska cupen 2007–16.

fordran, fordring, rätt för en part att få viss prestation från annan i pengar eller in natura.

Karl XV, född 3 maj 1826, död 18 september 1872, kung av Sverige och Norge från 1859 (i Norge kallad Karl IV), son till Oscar I och Josefina.

genfordran, motfordran, juridisk term för en fordran som ska infrias av någon som i sin tur har en fordran (huvudfordran) på den betalningsberättigade.

Benedictsson, Victoria, född Bruzelius, född 6 mars 1850, död 23 juli 1888, författare; pseudonym Ernst Ahlgren.