in`givelse subst. ~n ~r ORDLED: in--giv-els-en

ande, gudomlig, okroppslig makt.

suggestibilitet, mottaglighet för påverkan av känslor, stämningar och grupptryck.

glossolali, automatiskt tal, tungomålstalande, t.ex. vid extatisk trans i religiösa sammanhang.

inspiration, andlig ingivelse som sätter en människa i stånd att tänka, tala eller handla på ett sätt som förefaller vida övergå hennes egen förmåga; i allmänt språkbruk även med försvagad betydelse.

kväkare, medlemmar av ett världsomfattande protestantiskt samfund med sin största utbredning i England och Nordamerika, grundat cirka 1650 av George Fox.

andlig, motsats till ”köttslig” eller ”själisk”; i kristen tradition om sådant som kommer från Guds Ande, t.ex. andliga gåvor ( nådegåvor), andlig hänryckning ( tungomålstalande), andlig ingivelse ( inspiration).

Dubuffet, Jean,1901–85, fransk bildkonstnär.

Offenbach, Jacques (Jacob), född 20 juni 1819, död 5 oktober 1880, tysk-fransk tonsättare.

verbalinspiration, form av inspiration som innebär att Bibeln ord för ord är ingiven av Guds Ande.