intrig, som dramateknisk term: ett teaterstyckes handling, dvs. författarens konkreta realisering av styckets fabel, så att individer med tydliga drag i utvalda, till tid och plats och social miljö klart bestämda situationer får utveckla fabelns förlopp.

intra-, prefix med betydelserna ’inom’, ’innanför’.

medeltiden, benämning på den epok som ligger mellan den romerska antiken och den tidigmoderna eller ”nyare” tiden.

intrigera [-ge´-] verb ~de ~t ORDLED: intrig-er-ar SUBST.: intrigerande

komedi, dramatisk genre, ofta ställd i motsats till tragedi.

Kristina, Christina, född 8 december 1626, död 19 april 1689, drottning av Sverige 1632–54, dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg.

Sofokles, 497–406 f.Kr., grekisk dramatiker, vid sidan av Aischylos och Euripides antikens främste.

science fiction, sf, SF, litteratur vilken kännetecknas av att som bärande element i intrig eller miljö ha inslag grundade på spekulationer, där det spekulativa innehållet inte får strida mot vedertagna vetenskapliga, historiska eller andra kunskaper.

Brontë, Charlotte, 1816–55, brittisk författare; jämför släktartikel Brontë.

Flaubert, Gustave, född 12 december 1821, död 8 maj 1880, fransk författare.