kanon, regel(samling), text(er) eller dokument som anses normerande; inom konsten reglerna för människokroppens ideala proportioner.

kanon, artilleripjäs.

kanon, typ av hårlock, se kanonlock.

kanon är inom musiken en komposition i flera stämmor som tar upp melodin en efter en.

kanonbåt, mindre örlogsfartyg med ett fåtal kanoner ombord, använt nära kusten och på floder (flodkanonbåt).

kanonisk, religionsvetenskaplig term: en skrift som ett kyrkosamfund räknar till sin kanon, sin version av Bibeln; även allmännare om en religions auktoritativa skriftsamling.

kanonisk rätt, den romersk-katolska kyrkans rättsordning.

kanoner, rör- eller trattformade benholkar, i mansdräkten under 1500- och 1600-talen.

kanonlock, kanon , dels en hårt rullad, nedhängande hårlock i en 1800-talsdamfrisyr, dels den hårt rullade locken ytterst i en herrperuk på 1700-talet.

kanonisation, kanonisering, den akt varvid påven (i ortodoxa kyrkan patriarken eller motsvarande) förklarar någon för helgon.