kastanjer, Castanea, släkte bokväxter med nio arter lövfällande träd, hemmahörande i den södra delen av norra halvklotets tempererade region.

kastanj, träd, se kastanjer.

kastal, medeltida försvarstorn eller vakttorn av sten, endast i nödfall avsett som bostadstorn.

kast, grupp av individer med speciella funktioner i de eusociala insekternas (myrors, vissa getingars, humlors och bins) samhällen.

tärningen är kastad, latin alea iacta est, bevingat ord som används med innebörden ”nu finns det ingen återvändo” och som ska ha yttrats av Caesar när han 10 januari 49 f.Kr. gick över floden Rubicon.

kast, rangordnad grupp inom det indiska kastväsendet.

kastanjetter, rytminstrument av asiatiskt ursprung; främst känt som ackompanjerande instrument vid spanska folkdanser.

kastanj, vårtformig hornutväxt på extremiteternas insida hos hästdjur; hos åsnor och sebror enbart på de främre, hos de flesta hästar även på de bakre extremiteterna.

kastanjevatten, tunnflytande, transparent smink som utvinns ur kastanje- eller valnötsfrukter, ger en brun färgton och ofta används inom teater och film för att imitera solbränna.

kas`ta verb ~de ~t ORDLED: kast-ar SUBST.: kastande, kastning (till 1,3 och 4); 2kast (till 1)