katalysator, ett ämne som ökar en kemisk reaktions hastighet utan att själv förbrukas; jämför katalys.

katalysatorrenare, anordning för katalytisk avgasrening, dvs. efterbehandling av avgaser från en förbränningsmotor genom katalytisk oxidation av deras innehåll av organiska molekyler och koloxid samt reduktion av kväveoxider.

katalysa`tor subst. ~n ~er [-o´rer] ORDLED: kata-lys-at-or-er

katalys, den inverkan på kemiska reaktioners förlopp som en katalysator har.

Lindlar-katalysator, Lindlars katalysator, en på kalciumkarbonat utfälld palladiumkatalysator med 5 % palladiumhalt och en låg blyhalt.

Ziegler–Natta-katalysator, en s.k. koordinationskatalysator bestående av titantetraklorid och trietylaluminium.

kemisk reaktion, process i vilken ett system av ett eller flera ämnen, reaktanter, övergår i ett nytt system av andra ämnen, produkter.

transkription, omskrivning, inom cellbiologin framställning av RNA med DNA som mall.

förbränning, exoterm kemisk reaktion där ett brännbart ämne (kol, väte, svavel, fosfor etc.) förenar sig med syre till en förbränningsprodukt (rökgas).

katalysa`torrenad adj. katalysatorrenat ORDLED: kata-lys-at-or--ren-ad