klin, geografisk gradient hos växt- och djurpopulationer med successiv ändring i medelvärdet för något drag, t.ex. storlek, färg, fysiologiska egenskaper eller beteende ( klinal variation).

klinisk psykologi, den del av psykologin som behandlar psykiska störningars orsaker och behandling.

klinisk genetik, medicinsk specialitet med uppgift att utreda och bedöma dels ärftliga faktorers betydelse för uppkomsten av sjukdomar, missbildningar och utvecklingsrubbningar, dels variationer i normala egenskaper som har betydelse för hälsan.

klinisk prövning, undersökning på friska försökspersoner eller på patienter med avsikten att studera effekterna, säkerheten och riskerna av en ännu inte dokumenterad behandlingsform, oftast av ett nytt läkemedel.

klinisk fysiologi, medicinsk specialitet, en anpassning av ämnet fysiologi till sjukvården.

klinisk bild, inom sjukvården ofta använd term för hur en viss sjukdom brukar yttra sig och förlöpa eller hur symtomen och förloppet är/har varit hos en viss patient.

klintkust, kusttyp som utmärks av branta stränder.

klint, abrasionsbrant, brant sluttning i fast berg eller lösa avlagringar, i allmänhet bildad genom vågornas abrasion.

klinisk kemi, medicinsk specialitet med uppgift att ta fram, vidareutveckla och förse sjukvården med kemiska analyser, ”laboratorieprov”.

klinisk patologi, medicinsk specialitet med uppgift att diagnostisera sjukliga processer (t.ex. tumörer och tumörliknande tillstånd, inflammationer) genom studium av strukturella förändringar i organ, vävnader, celler och cellorganeller.