-
knarra
knarr`a verb ~de ~t ORDLED: knarr-ar SUBST.: knarrande, knarrning; 1knarrSvensk ordbok -
knarr
knarr, en typ av handelsfartyg använd under vikingatiden. -
knarren
knarren, folkligt äldre namn på senskideinflammation (tendovaginit) i handleden. -
Hades
Hades, i grekisk myt son till Kronos och Rea, bror till Zeus och Poseidon och härskare över underjorden tillsammans med sin maka Persefone.
-
vikingaskepp
vikingaskepp var stora fartyg som användes i Norden på vikingatiden, 800–1050 efter Kristus. -
fjällripa
fjällripa, Lagopus muta, art i familjen fasanfåglar.
-
ljudhärmande ord
ljudhärmande ord, ord som i sin form mer eller mindre tydligt återger ljudintryck. -
Äskekärrskeppen
Äskekärrskeppen, två vikingatida skeppsvrak, påträffade 1933 respektive 1994 vid Göta Älv i Starrkärrs församling, Västergötland.
-
kornknarr
kornknarr, Crex crex, art i fågelfamiljen rallar.
-
ripor
ripor är fåglar som hör till familjen fasanfåglar.