kod, regel som bestämmer hur en följd av symboler (siffror, bokstäver, tecken etc.) kan ersättas med en annan, ej nödvändigtvis lika lång följd.

kodväxling, inom språksociologin tvåspråkiga eller bidialektala personers växelvisa användande av mer än ett språk eller mer än en språkvarietet under ett och samma samtal.

binär kod är den typ av data som används för beräkningar i datorer. 

kod, samling av normer.

kod, i databehandlingssammanhang annan benämning på källprogram.

kod, inom språkvetenskapen dels språk eller språkvarietet betraktad som ett system av tecken, dels, efter den brittiske språksociologen Basil Bernstein, en av sociala förhållanden och relationer betingad styrmekanism som bestämmer hur vi uttrycker och uppfattar betydelser.

kodon (amerikansk engelska codon, av kod), nukleotidtriplett, kombination av tre nukleotider i mRNA som utgör koden för en aminosyra när en kvävebassekvens i en gen översätts till ett proteins aminosyrasekvens.

kodning, signalkodning, processen att omvandla data till signaler.

koda för, engelska encode, term inom genetiken som uttrycker att en följd av nukleotider i en viss gen, enligt den genetiska kodens (se gen) regler, bestämmer sammansättningen av ett visst protein, dvs. följden av aminosyror.

EAN-kod, EAN-system, system för identifiering av bl.a. böcker och dagligvaror, se EAN.