koordine´ra verb ~de ~t ORDLED: ko-ord-in-er-ar SUBST.: koordinerande, koordinering; koordination

marknadsekonomi, ekonomiskt system som förutsätter enskild äganderätt, privatägda företag samt rätt för producenter och konsumenter att fritt agera som säljare och köpare.

djur, Animalia, ett rike organismer som lever av att äta andra, levande eller döda, organismer.

konstbevattning, irrigation, kontrollerad tillförsel av vatten för ökad växtproduktion på åker-, trädgårds- och skogsmark.

hand, hos människan övre extremitetens känsel- och griporgan.

epifor, retorisk upprepning av samma ord eller uttryck i slutet av två eller flera koordinerade satser eller strofer, t.ex. mamma är snäll, pappa är snäll, alla är snälla.

oxoniumjon, det av IUPAC rekommenderade namnet för H ₃O ⁺, den jon som bildas då en syra reagerar med vatten och som ger lösningen sura egenskaper.

sjöröveri, överfall till sjöss, utfört av sjörövare (pirater) i syfte att bemäktiga sig fartyg, last eller personer.

hjärnstam är en del av hjärnan.

hydrater, kristallina föreningar där vattenmolekyler följt med i kristallen som kristallvatten när den bildats ur vattenlösning.