lingvistisk [liŋ(g)vis´t-] adj. ~t ORDLED: lingv-ist-isk

Norsk lingvistisk tidsskrift, NLT , tidskrift grundad 1983.

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

Orm, Ormin, engelsk kanik av Augustinorden, som cirka 1200 skrev evangelieparafraser med diverse utläggningar om Jesu liv.

struktur, i allmän bemärkelse de inbördes relationer och sammanhang som råder mellan delarna i en helhet, med andra ord det sätt på vilket en helhet är uppbyggd av sina element.

paradigm, efter Thomas Kuhn benämning på det mönster som styr vetenskapligt tänkande.

performativ, term införd av J.L. Austin för yttranden av typen Jag anmäler mig (härmed) som sökande till tjänsten, där talaren genom att yttra meningen också utför den handling som beskrivs i densamma.

intelligens, i dagligt tal detsamma som förstånd, skarpsinne, begåvning eller tankeförmåga.

iranska språk, språkgrupp som tillhör den indoiranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen.

strukturell lingvistik, strukturlingvistik, språkvetenskap som ser språk som system av enheter eller strukturer på olika nivåer.