logik, i vid bemärkelse grundläggande principer för en grupp företeelser eller lära om följdriktiga slutledningar inom något område (t.ex. kapitalets logik, forskningens logik).

logik, inom digitaltekniken sammanfattande benämning på logiska kretsar (se logisk krets).

matematisk logik, se logik.

deontisk logik, benämning på den del av logiken som studerar normativa begrepp såsom förpliktelse, påbud, förbud och tillåtelse.

logikanalysator, instrument för mätning och felsökning i digitala system, t.ex. datorer.

logikprogramspråk, typ av programspråk för datorer som bygger på idén att programmera direkt i predikatlogik.

tvåvärdig logik, logik som utgår ifrån att en sats alltid har ett av de två sanningsvärdena sanning och falskhet.

formell logik, logik enligt vilken det är formen (i motsats till innehållet) hos t.ex. en slutledning som är avgörande för dess giltighet.

flervärdig logik, mångvärdig logik , system som opererar med fler sanningsvärden än den klassiska logikens två, sanning och falskhet.

kombinatorisk logik, en gren av den matematiska logiken i vilken man studerar vissa grundläggande operationer för att konstruera och manipulera funktioner uppfattade som regler för beräkning.