lovsjunga [lå`v-] verb lovsjöng lovsjungit lovsjungen lovsjungna, pres. lovsjunger ORDLED: lov--sjung-er SUBST.: lovsjungande, lovsjungning; lovsång

erotisk litteratur kan vara av ytterst skiftande art: rolig, sadistisk, lyrisk, pedagogisk, galant, symbolisk etc.

Corpus Christi, förkortning för Festum Sanctissimi Corporis et Sanguinis Christi (’Kristi kropps och blods högtid’; före 1970 ’Kristi lekamens högtid’).

Psaltaren, en av Gamla Testamentets böcker.

Laudamus, Laudamus te (lat., ’vi lovsjunger dig’), en kristen lovsång från 300-talet som ingår i mässans Gloria.

gudstjänst innebär att människor samlas för att upprätthålla relationen till en eller flera gudar.

Abu Nuwas ( Abū Nuwās al-Ḥasan ibn Hāniū al-Ḥakamī), född ca 757, död 815, arabisk skald.

kirtana (sanskrit kīrtana ’lovsång’), samkirtana eller bhajana, möten inom hinduisk bhaktireligiositet, där de församlade lovsjunger Gud.

Venantius Fortunatus ( Venantius Honorius Clementianus Fortunatus), ca 530–ca 600 e.Kr., romersk diktare.

kristendom är den religion som utgår från Jesus av Nasaret och som har Bibeln som helig skrift.