mened är ett brott som innebär att man avsiktligt ljuger eller inte säger hela sanningen i domstolen.

me`ned subst. ~en ~er ORDLED: men--ed-en

Menedemos (grekiska Menedēmos), ca 345–ca 270 f.Kr., grekisk filosof från Eretria.

me`nedare subst. ~n äv. menedarn, plur. ~, best. plur. menedarna ORDLED: men--ed-ar-en

ed är ett löfte om att tala sanning, till exempel av ett vittne i en domstol.

vittne är en person som under en rättegång hjälper till att reda ut vad som hänt genom att berätta vad hon eller han sett eller hört.

underlåtenhetsbrott, omissivdelikt, brott som består i underlåtenhet att göra något som borde ha gjorts, t.ex. mened.

Ekman, Kerstin, född Hjorth 27 augusti 1933, författare, ledamot av Svenska Akademien 1978–2018, ledamot av Samfundet De Nio 1978–86 och 1993–2023.

anstiftan, att uppsåtligen förmå någon att begå en brottslig gärning.

osann partsutsaga, menedsbrott som består i att en part som förhörs i bevissyfte under sanningsförsäkran i rättegång med uppsåt lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen.