modernise´ra verb ~de ~t ORDLED: mod-ern-is-er-ar SUBST.: moderniserande, modernisering

nationalism, tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

judar, ett folk med ursprung i Främre Orienten.

Cervantes Saavedra, Miguel de, född troligen 29 september 1547, död 22 april 1616, spansk författare.

Tristan och Isolde, medeltida roman breton.

Pragvåren kallas en period av politiska reformer i Tjeckoslovakien 1968.

Warg, Anna Christina (Cajsa), 1703–69, kokboksförfattare.

Leeds, stad i West Yorkshire, norra England, Storbritannien; 516 000 invånare (2021).

europeisk rättshistoria. Den europeiska rättsutvecklingen i äldre tid präglades framför allt av de skilda folkens egna rättstraditioner – deras sedvanerätt – och deras reception av romersk och kanonisk, inklusive mosaisk rätt.

Charles III, född 14 november 1948, brittisk kung sedan 2022; jämför släktartikel Mountbatten.