mo`tbevisa verb ~de ~t ORDLED: mot--be-vis-ar SUBST.: motbevisande, motbevisning; motbevis

konspirationsteori, icke styrkt föreställning eller teori som söker förklara en viktig historisk, politisk eller social händelse med en bakomliggande hemlig komplott av ett antal makthavare.

paranoia, intensiva känslor och tankar relaterade till förföljelse, hot, eller konspiration; den vanligaste formen av vanföreställning.

Luther, Martin, född 10 november 1483, död 18 februari 1546, tysk reformator, en av Europas mest betydande teologer.

matematikens filosofi, en gren av filosofin nära besläktad med matematisk grundvalsforskning, vilken dock vanligen räknas som en matematisk disciplin.

faktaresistens  är när någon inte lyssnar på fakta som talar emot det hon eller han tycker.

garanti, avtalsbestämmelse som medför ansvar för att en vara eller en tjänst är av viss beskaffenhet, har viss hållbarhet eller funktionsduglighet.

presumtion, juridisk term för ett erfarenhetsmässigt grundat antagande att det föreligger ett samband mellan en viss presumerande omständighet och en annan presumerad omständighet.

mo`tbevis subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: mot--be-vis-et

Klingenstierna, Samuel, 1698–1765, matematiker.