myt, i religiöst språk en berättelse om ett gudomligt skeende som har en grundläggande betydelse för människans tillvaro och ger mening åt denna; det rör sig här om egentliga myter om världens skapelse och undergång, människans och samhällsordningens tillkomst, dödens och det ondas ursprung, frälsningen.

mytologi, läran om myterna, dvs. myttolkning, eller samling av myter inom ett bestämt religionsområde, varvid man mera fäster sig vid berättelserna som sådana än vid deras religiösa funktion.

Myten om Sisyfos, Le Mythe de Sisyphe, filosofiskt verk av den franske författaren Albert Camus, utgivet 1942.

mytomani, sjuklig benägenhet att ljuga och förvränga verkligheten.

myteri, brott mot allmän ordning som består i att en samling av krigsmän gemensamt hotar att med våld sätta sig upp mot sin förman.

hinduismens mytologi i dess ”klassiska” utformning presenteras främst i de två stora indiska eposen Mahabharata och Ramayana samt i puranatexterna.

grekisk mytologi, se grekisk religion.

mytoman, person som lider av mytomani.

nordisk mytologi, se fornnordisk religion.

myt subst. ~en ~er ORDLED: myt-en