mytologi, läran om myterna, dvs. myttolkning, eller samling av myter inom ett bestämt religionsområde, varvid man mera fäster sig vid berättelserna som sådana än vid deras religiösa funktion.

hinduismens mytologi i dess ”klassiska” utformning presenteras främst i de två stora indiska eposen Mahabharata och Ramayana samt i puranatexterna.

grekisk mytologi, se grekisk religion.

nordisk mytologi, se fornnordisk religion.

fornnordisk mytologi, se fornnordisk religion.

mytologi [-gi´] subst. ~n äv. ~en, ~er ORDLED: myto-log-in

Vishnu, Viṣṇu, indisk gud.

Krishna, hinduisk gudom.

myt, i religiöst språk en berättelse om ett gudomligt skeende som har en grundläggande betydelse för människans tillvaro och ger mening åt denna; det rör sig här om egentliga myter om världens skapelse och undergång, människans och samhällsordningens tillkomst, dödens och det ondas ursprung, frälsningen.

mytologisk [-lå´g-] adj. ~t ORDLED: myto-log-isk