notarie, i olika sammanhang använd och därför oprecis titel för en – i regel juridiskt utbildad – tjänsteman eller fri yrkesutövare.

notation, system att notera i skrift med användande av konventionella tecken som ges speciell innebörd eller av en speciell teckenuppsättning.

notariatrörelse, del av bankverksamhet som främst innebär förvaring och förvaltning av värdepapper (depåverksamhet), rådgivning i ekonomiska och juridiska ärenden (t.ex. placeringsfrågor) samt juridiska uppdrag.

notae iuris, inom paleografin beteckning för en omfattande förkortningsgrupp som användes i juridiska texter, huvudsakligen lagsamlingar.

notarius publicus, NP, person som har i uppdrag att gå allmänheten till handa med vissa uppgifter, främst avseende bestyrkanden och annan kontroll.

notarialinstrument (av notarie), instrumentum publicum, ett av en offentlig notarie utfärdat dokument från medeltiden.

NOTAM, meddelande om tillkomst, beskaffenhet eller förändring av anläggningar, tjänster, föreskrifter eller hinder för luftfart som det är av väsentlig betydelse för flygtrafiken att få tidig kännedom om.

notariatlån, förmedlingslån, lån som förmedlas av en banks notariatavdelning från en notariatkund, t.ex. en stiftelse eller en privatperson (långivare), till en annan bankkund (låntagare).

notabelförsamling, franskt riksmöte med företrädare för adeln, prästerskapet och ämbetsmännen, sammankallat av kungen.

notae tironianae, inom paleografin beteckning för de romerska stenografiska tecken vilka enligt en trovärdig tradition uppfanns av Ciceros frigivne slav Tiro.