plik`ta verb ~de ~t ORDLED: plikt-ar SUBST.: pliktande

plikt, etiskt och juridiskt begrepp: det man av etiska eller rättsliga skäl bör göra därför att man har en viss ställning eller står i en viss relation till andra.

pliktetik betyder ungefär att göra rätt är att följa vissa plikter.

religion, en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition.

Locke, John, född 29 augusti 1632, död 28 oktober 1704, engelsk filosof och politisk tänkare vars idéer fått avgörande betydelse både för empirismen i filosofin och liberalismen i politiken.

Plikten framför allt, Gustaf VI Adolfs valspråk, antaget vid trontillträdet 1950.

Bhagavadgita, Bhagavadgītā, en hinduistisk religiös lärodikt, som är inkomponerad som en enhetlig del av sjätte boken i sanskriteposet ” Mahabharata”.

e-plikt, leveransplikt för elektroniskt material till ett digitalt arkiv vid Kungliga biblioteket.

ryska inbördeskriget, konflikt 1918–22 som huvudsakligen utkämpades mellan den bolsjevikiska Röda armén å ena sidan och de så kallade vita styrkorna, som huvudsakligen förenades av ett motstånd mot bolsjevikerna och en nationalistisk strävan efter att bevara det gamla Tsarryssland.

Martin Luther King var en amerikansk präst som på 1950- och 1960-talen blev en ledande förkämpe för de svartas rättigheter i USA.