rang (fr., ’rad’, ’led’, ’samhällsställning’, ’rang’, av fornfr. renc ’krets’, ’möte’, ett ord av germanskt ursprung), i allmänt språkbruk social ställning eller värdighet grundad på börd, ämbete, utmärkelse e.d. Inom sociologin betecknar rang individens ställning eller position i gruppen.

rangkorrelation, statistisk term för sambandet mellan två observationsserier: en korrelation beräknad på de två serierna av ranger inom observationsserierna (jämför rang).

Rangoon, burmesiska Yangon, stad i Myanmar.

Ranger, serie om nio amerikanska rymdsonder uppsända 1961–65 med huvudsyfte att avbilda månens yta.

rangering, växling av järnvägsvagnar för att få dem i önskad ordning och på önskat spår.

rangerbangård , bangård för iordningställande (rangering) av tåg, främst godståg.

Rangamati, stad i sydöstra Bangladesh; för belägenhet se landskarta Bangladesh.

rang subst. ~en ORDLED: rang-en

Phan Rang Thap Cham, stad i sydöstra Vietnam; för belägenhet se landskarta Vietnam.

adel, samhällsgrupp med vissa lagstadgade ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social art.