rappakalja, i äldre språkbruk dåligt öl, numera struntprat, dravel, gallimatias.

rapp`a verb ~ade ~at ORDLED: rapp-ar SUBST.: -ande

erosion, nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris.

Schweiz är ett land i mellersta Europa.

rappa på´ verb rappade rappat ORDLED: rapp-ar

hiphop, ungdomsrörelse som inbegriper breaking, rapping (se rap), scratching (att diskjockeyn med handen tvingar skivtallriken fram och tillbaka, varvid ett skrapande ljud åstadkoms) och graffiti.

rapp, äldre benämning på en svart häst.

rap, musikform som kännetecknas av rytmiskt tal med rimmade texter som framförs till musikackompanjemang.

rapp`are subst. ~n äv. rapparn, plur. ~, best. plur. rapparna ORDLED: rapp-ar-en

rapp`akalja subst. ~n ORDLED: rappa-kalj-an