recite´ra verb ~de ~t ORDLED: re-cit-er-ar SUBST.: reciterande, recitering; recitation

Ramadan, den nionde månaden i det islamiska månåret, högtidlighållen som fastemånad (se fasta).

Koranen, arabiska al-Qurūān, muslimernas heliga bok som enligt traditionen givits till Muhammed av ängeln Jibril (Gabriel).

mawlid, inom islam en profets eller ett helgons födelsedag.

muezzin, muūadhdhin, den som kallar till den gemensamma offentliga bönen i islam genom att recitera adhan, bönekallelsen.

Enuma elish, Babyloniens skapelseepos, som fått sitt namn av verkets två första ord.

Avesta, zoroastrismens samling av heliga texter, främst liturgiska böcker som ännu i dag reciteras vid gudstjänsterna.

Adi Granth, Ādi Granth, Guru Granth Sahib, olika namn på sikhernas heliga bok.

recitation, halvsjungande föredrag av texter, bl.a. heliga texter och böner i gudstjänstsammanhang, numera inom musikvetenskapen även kallad kantillation; se även psalmodi.

al-Fatiha, den första suran i Koranen.