-
reduktion
reduktion, kemisk reaktion vid vilken ett ämne upptar en eller flera elektroner.
-
reduktionsmedel
reduktionsmedel, ämne som i en redoxreaktion lätt avger elektroner (oxideras) och därvid verkar reducerande. -
reduktion
reduktion, inom fonetiken företeelsen att ett språkljuds målvärde (såsom det definieras vid noggrant uttal) inte uppnås i löpande tal utan kommer att avvika därifrån mer eller mindre eller rent av helt utelämnas, t.ex. födelsedag – fölseda. -
reduktioner
reduktioner innebar att jord som adeln och kyrkan köpt eller fått av kungen skulle lämnas tillbaka. -
reduktionism
reduktionism, åsikten att en viss vetenskaplig teori kan översättas till, eller härledas från en annan, mer fundamental, teori. -
reduktionsdelning
reduktionsdelning, detsamma som meios. -
reduktion
reduktion, inom filosofi och vetenskapsteori sägs man ha åstadkommit en reduktion av en teori T till en teori T* om man i T* kan uppställa definitioner av alla begrepp i T på ett sådant sätt att alla sanna påståenden i T följer från sanna påståenden i T* tillsammans med dessa definitioner. -
reduktion
reduktion, vid ordbildning ett slags ellips, varigenom man vid sammansättning med redan sammansatta ord (eller avledning av sådana ord) utelämnar ett mellanelement som inte behövs för att den nya ordbildningen skall vara begriplig. -
reduktionsplikt
reduktionsplikt, styrmedel för att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.
-
reduktion
reduktion [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: re-dukt-ion-enSvensk ordbok