1. remittera

    remittera, anmoda (myndighet, organisation e.d.) eller bereda tillfälle att avge yttrande eller utredning över (viss fråga etc.); bereda (patient) tillträde (till visst sjukhus eller till specialist för undersökning eller behandling); sända (pengar).
  2. remittera

    remitte´ra verb ~de ~t ORDLED: re-mitt-er-ar SUBST.: remitterande, remittering
    Svensk ordbok
  3. remiss

    remiss, inom juridiken regeringens hänvisning av ett ärende.

  4. allmänna beredningsutskottet

    allmänna beredningsutskottet, ABU, ett utskott inom tvåkammarriksdagen 1954–70, gemensamt för kamrarna.
  5. dispensär

    dispensär, benämning på tidigare befintliga landstingsdrivna sjukvårdsmottagningar med inriktning på att uppspåra personer med tuberkulos, utreda smittvägar, kalla sjuka personers kontakter till undersökning och följa upp sjukdomsförlopp.
  6. remiss

    remiss, inom sjukvården vanligen en skriftlig begäran från en läkare till en annan läkare, till en sjukhusavdelning e.d. om att en patient skall undersökas (bedömas), en laboratorieanalys genomföras eller speciella behandlingsåtgärder (t.ex. sjukgymnastik) vidtas.
  7. Bräcke Östergård

    Bräcke Östergård i Göteborg, regionalt habiliterings- och rehabiliteringscentrum för barn och ungdomar med funktionsnedsättning som remitteras till Bräcke Östergård för utredning och behandling, vård och undervisning.

  8. kondrit

    kondrit, chondritis, inflammation i brosk.
  9. fyraårsundersökning

    fyraårsundersökning, omfattande hälsokontroll av barn i fyraårsåldern förlagd till barnavårdscentralen.
  10. narkotikamissbruk

    narkotikamissbruk, narkomani, vanemässigt bruk av narkotiskt medel som medför psykiska, sociala och ofta också kroppsliga skadeverkningar.