rygg, hos människan bålens baksida från nackbenet ned till svansbenet.

ryggradsdjur, kraniedjur, kraniater, vertebrater, Vertebrata (syn. Craniata), understam ryggsträngsdjur som omfattar överklasserna rundmunnar (klasserna pirålar och nejonögon) och käkförsedda ryggradsdjur (klasserna broskfiskar, benfiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur).

ryggradslösa djur, evertebrater, Ever­te­brata, Invertebrata, djur utan ryggrad, det vill säga alla djur utom understammen ryggradsdjur.

ryggsimmare, vattenbin, Notonectidae, familj i insektsunderordningen skinnbaggar.

ryggmärg, medulla spinalis, del av det centrala nervsystemet hos ryggradsdjuren.

ryggrad är den delen av skelettet som går längs ryggen och nacken.

ryggmärgsvätska, hjärn–ryggmärgs­vätska, cerebrospinalvätska, likvor, liquor cerebrospinalis, vattenklar vätska om ca 140 ml som cirkulerar inne i hjärnans hålrum (hjärnventriklar) samt omkring hjärnan och ryggmärgen mellan hjärn–ryggmärgshinnorna och nervvävnaden.

mittoceanisk rygg, oceanisk rygg , bergskedja på havsbottnen som höjer sig 0,5–3 km över omgivande djuphavsslätt.

Rygg, Nicolai, 1872–1957, norsk ekonom och bankman, professor i nationalekonomi och statistik vid universitetet i Oslo 1910–13, chef för Statistisk sentralbyrå 1913–20 och för Norges Bank 1920–46.

ryggsträngsdjur, kordater , Chordata, stam djur som har världsvid utbredning och omfattar ca 48 000 nutida arter, varav 525 fortplantar sig i Sverige; därutöver förekommer regelbundet ett antal fisk- och fågelarter i vårt land.