sam`tala verb ~de ~t ORDLED: sam--tal-ar SUBST.: samtalande; samtal

konfucianism, en idétradition – benämnd efter Konfucius – som har spelat en central roll i Kinas kultur och samhällsliv under mer än två årtusenden och som har haft stor betydelse också i övriga Östasien.

deliberativt samtal, form av undervisning som betraktas som ett viktigt inslag i skolans demokratiska fostran.

dialekt, språkvariant som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, t.ex. ett landskap eller en socken.

sociala medier, samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.

Krishna är en av guden Vishnus uppenbarelseformer inom hinduismen.

språksociologi, även, med en oftast synonym benämning, sociolingvistik, vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som socialt beteende.

sexolekt, språklig variant som hör ihop med människors biologiska kön (röstbehandling och kroppsspråk), sociokulturella genus (uttal, ordval, samtalsstödjande hummanden i samtal) eller sexuella läggning (så kallat fjollspråk hos en del homosexuella män).

ungdomsspråk, sammanfattande benämning på det samtalsspråk som används av ungdomar i tonåren, framför allt i samtal med jämnåriga.

diskurs betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet.