separe´ra verb ~de ~t ORDLED: se-par-er-ar SUBST.: separerande, separering; separation

meios, reduktionsdelning, två på varandra följande celldelningar som föregår bildningen av könsceller.

celldelning, process då en cell delas i två dotterceller.

mitos, delning av en cell och dess cellkärna i två genetiskt identiska dotterceller.

kromosom, struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).

jästsvampar, jäst, encelliga, mikroskopiskt små sporsäckssvampar som inte bildar något egentligt mycel.

häst, tamhäst och vildhäst, Equus caballus, art i hovdjursfamiljen hästdjur.

romer, samlande benämning på folkgrupper med historiska kopplingar till språkgruppen romani chib och som identifierar sig med det romska kulturarvet.

diffusion, spontan materialtransport eller utbredning av ett ämne, orsakad av slumpvisa förändringar i egenrörelserna hos ämnets atomer eller molekyler.

kromatografi, kemisk separationsteknik som utnyttjar förhållandet att de ämnen som skall separeras fördelar sig på olika sätt mellan en stillastående (stationär) och en rörlig (mobil) fas.