skada, skadeståndsrättslig term för fysisk förändring som drabbar en person eller sak eller annan förändring till det sämre i en persons ekonomiska eller personliga förhållanden.

mekanisk skada, inom medicin och biologi en skadlig effekt på organismens strukturer vilken orsakats av en kraftpåverkan, t.ex. ett slag, ett tryck, en brytverkan eller en isärslitande kraft.

2ska`da verb ~de ~t ORDLED: skad-ar SUBST.: skadande

1ska`da subst. ~n skador ORDLED: skad-an

Skade, dotter till jätten Tjatse i fornnordisk religion.

immateriell skada, juridisk term som ibland används i stället för ideell skada.

ideell skada, sammanfattande benämning på skada av sådant slag som inte går att ekonomiskt värdera.

indirekt skada, allmän benämning på vissa typer av skador och förluster som inte omedelbart orsakas av det förhållande som grundar skadestånd.

11 september-attackerna, den samordnade terroraktion som tisdagen 11 september 2001 raserade World Trade Center i New York och ramponerade delar av amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon i Washington D.C.

Skadarsjön, serbokroatiska Skadarsko jezero, annat namn på Shkodërsjön.