sladd, fordonsrörelse med så stor avdrift att de sladdande hjulen förlorat sidgreppet.

sladd, redskap med tvärställd balk, avsett för utjämning av markytan vid vägunderhåll och vid jordbearbetning i trädgårds- och åkerbruk.

sladderled, slinkled , led som blivit onormalt rörlig på grund av sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, som fördärvat ledkapsel och stödjande ligament.

Sladdarön, ö i nordöstra Uppland; för belägenhet se landskapskarta Uppland.

sladd subst. ~en ~ar ORDLED: sladd-en

kortslutning är när en elektrisk ström går direkt mellan polerna i ett batteri eller ett eluttag utan att passera den rätta vägen genom en elektrisk apparat.

telefon var under lång tid endast en elektrisk apparat som man kunde överföra tal med över stora avstånd.

sladd`a verb ~de ~t ORDLED: sladd-ar SUBST.: sladdande, sladdning (till 1 och 2)

sladd´er subst. sladdret ORDLED: sladdr-et

sladd`lampa subst. ~n sladdlampor ORDLED: sladd--lamp-an