Snorre Sturlasson, isländska Snorri Sturluson, född ca 1178, död 23 september 1241, isländsk hövding och skald.

snorkel, schnorkel, höj- och sänkbar luftmast på ubåtar med uppgift att förse förbränningsmotorerna med friskluft i undervattensläge (se ubåt); även en luftmast som för samma ändamål kan monteras på stridsfordon och som möjliggör gång på bottnen av vattendrag.

snorgärs, annat namn på fiskarten gärs.

snor subst. ~en el. ~et ORDLED: snor-en

snorkel är ett hjälpmedel för att andas när man simmar strax under vattenytan.

Snorre, naturgas- och oljefält i norska zonen av Nordsjön nordväst om Bergen.

Sturlasson, Snorre, isländsk hövding och skald, se Snorre Sturlasson.

Hjartarson, Snorri, 1906–86, isländsk författare och biblioteksman.

sno`ra verb ~de ~t ORDLED: snor-ar SUBST.: snorande

sno`rig adj. ~t ORDLED: snor-ig