spo`la verb ~de ~t ORDLED: spol-ar SUBST.: spolande, spolning

spole, inom elektrotekniken en isolerad elektrisk ledningstråd lindad i spiral och vanligen i form av en cylinder med cirkulärt tvärsnitt och normalt med en längd mycket större än cylinderradien.

spole, garnspole , en av garn lindad rotationskropp, oftast tjockast på mitten, med längsgående mittkanal med eller utan stomme.

transformator är en anordning som ändrar spänningen på en växelström.

spo`lare subst. ~n äv. spolarn, plur. ~, best. plur. spolarna ORDLED: spol-ar-en

spole, den basala delen av en fågelfjäder, se fjädrar.

Spole, Anders, född 10 juli 1630, död 1 augusti 1699, astronom, professor från 1667 i Lund, där han 1672 byggde landets första observatorium.

översvämning innebär att mark tillfälligt kommer under vatten.

högtalare är en apparat som kan framställa ljud ur en elektrisk signal.

tvål, rengöringsmedel i fast form som består av natriumsalter av fettsyror och natriumhydroxid.