standardise´ra verb ~de ~t ORDLED: stand-ard-is-er-ar SUBST.: standardiserande, standardisering

industri, i vid bemärkelse ’framställning av produkter genom förädling av råvaror’.

no, nō, klassisk japansk teaterform som uppstod på 1300-talet.

idrott, sammanfattande benämning på skilda slag av kroppsövningar.

indoeuropeiska språk, språkfamilj som omfattar språk som har talats länge i Europa och Asien; de talas i dag av cirka 3,5 miljarder människor.

institution, inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.

Koranen, arabiska al-Qurūān, muslimernas heliga bok som enligt traditionen givits till Muhammed av ängeln Jibril (Gabriel).

varselmärkning, standardiserad upplysning om risk för personskada eller plats för skyddsmedel.

telefon, telefonapparat, abonnentutrustning för telefoni.

etnisk stereotyp, skapandet och användandet av standardiserade och förenklade föreställningar om en etnisk grupp och dess kultur.