styckebruk, äldre benämning på fabrik för tillverkning av artillerimateriel.

stycke, äldre benämning på eldrör eller kanon.

stycke,  tygremsa med en 1–10 cm bred påsydd kant av spets eller broderad tyll, använd tillsammans med bindmössa.

styck`e subst. ~t ~n ORDLED: styck-et

Frankrike, stat i Västeuropa.

stycketorv, bränntorv som antingen tillverkas i stycken i en maskin, maskintorv, eller som på gammaldags vis direkt tas upp och torkas i stycken av lämplig storlek.

styckefall, genomsnittlig storlek hos sprängsten.

styckemalm, försäljningsprodukt till stålverk från gruvor, oftast järnmalm med diametern 10–30 mm, dvs. inom grusfraktionen.

styckegods, gods av varierande storlek och slag som i skilda enheter samlastas på bil, järnvägsvagn eller fartyg.

gen, arvsanlag, en i genomet (arvsmassan) grundläggande enhet som överför ärftliga egenskaper från förälder till avkomma.