subjekt, grammatisk term för det satsled som tillsammans med predikatsledet (dvs. det finita verbet och dess bestämningar) utgör en sats.

subjekt, filosofisk term, dels, inom logiken, det som ett påstående handlar om (eller den del av en sats som betecknar det som satsen handlar om), då i motsats till predikat, dels ett väsen som uppfattar något, då i motsats till objekt.

subjekt, inom juridiken detsamma som rättssubjekt.

subjektivism, inom filosofin uppfattningen att varje företeelse för sin existens är beroende av ett subjekt som varseblir den eller reagerar känslo- eller viljemässigt på den.

subjektiv är den som utgår från sina egna känslor och åsikter och inte tar så stor hänsyn till fakta.

subjektiv sannolikhet, uppgift som anger hur säker en person är på ett påstående eller en händelse.

subjektiv genitiv, en nominalfras i genitiv som betydelsemässigt förhåller sig till sitt substantiviska huvudord som ett subjekt till predikatet i en motsvarande finit sats.

logiskt subjekt, särskilt i äldre språkvetenskap ett led som har det grammatiska subjektets semantiska egenskaper utan att det behöver fungera grammatiskt som ett subjekt.

subjektiv klass, i marxistisk teori detsamma som klassmedvetande.

subjektiv kamera, filmsekvens där kameran tar en av huvudpersonernas plats och skildrar vad denne ser.