substans, anatomisk term, se substantia.

substans, i romersk och tidig medeltida filosofi benämning såväl på det enskilda tinget som den art till vilken det hörde.

Nissl-substans, beståndsdel (organell) i nervcellskroppens cytoplasma.

substans, inom ekonomi annat ord för substansvärde.

substans, inom kemin detsamma som ämne, dvs. grundämne eller kemisk förening.

substansmängd, med beteckningen n och reservbeteckningen ν, en av SI:s grundstorheter; SI-enhet är grundenheten mol.

substans P, kroppsegen peptid som fungerar som signalsubstans på flera sätt: utgör neurotransmittor i vissa smärtledande nervbanor, stimulerar histaminfrisättning från mastceller och efterliknar effekten av acetylkolin på s.k. nikotinreceptorer i sympatiska och parasympatiska ganglier.

grå substans, substantia grisea, den grå vävnaden på hjärnbarken, i hjärnans kärnor och i det inre av ryggmärgen.

substansfärgad fiber, spinnfärgad fiber , konstfiber som erhållit sin färg genom att färgämne eller pigment tillsatts spinnmassan (fiberpolymerblandningen) före extruderingen (spinningen) av fibrerna.

vit substans, substantia alba, den vita vävnaden i hjärnan och ryggmärgen.