svallar, träteknisk term, se bakar.

svall`a verb ~de ~t ORDLED: svall-ar SUBST.: svallande, svallning; svall

Strändernas svall, roman i två delar av Eyvind Johnson, utgiven 1946.

hippie, person tillhörande hippierörelsen, en del av 1960-talets ungdomsrevolt, vars födelse brukar förläggas till stadsdelen Haight-Ashbury i San Francisco och till år 1966.

Johnson, Eyvind, född 29 juli 1900, död 25 augusti 1976, författare, ledamot av Svenska Akademien från 1957, Nobelpristagare i litteratur 1974.

högsta kustlinjen, HK, den högsta nivå till vilken havet eller något av Östersjöns insjöstadier nådde under eller efter senaste istiden.

Odysseus, i berättelserna om det trojanska kriget kung av Ithaka, son till Laertes och Antikleia, make till Penelope och far till Telemachos.

Jupiter, italisk himmelsgud, som Jupiter Optimus (et) Maximus (latin ’den bäste och främste’) det antika Roms övergud och skyddspatron.

klystron, mikrovågsrör för generering och förstärkning av höga effekter, upp till flera megawatt.

kalottberg, berg med moräntäcke på toppen och därunder en svallad och ofta kalspolad zon.